Du är på väg att lämna diabeteskirurgi.se.
Vad är diabetes?
Diabetes, eller Diabetes mellitus, är en grupp sjukdomar med det gemensamt att mängden socker i blodet är för hög. Den vanligaste formen är typ 2-diabetes som ökar i oroväckande takt, en sjukdom som krupit ner i åldrarna och nu drabbas även ungdomar på grund av bla övervikt och fysisk inaktivitet. Det innebär att blodsockernivån stiger till onormala nivåer.
Diabetes, eller Diabetes mellitus, är en grupp sjukdomar med det gemensamt att mängden socker i blodet är för hög. Ordet mellitus är latin och betyder honungssöt. Den vanligaste formen av diabetes är typ 2-diabetes. Denna kallades förut för åldersdiabetes eftersom den framför allt drabbade äldre människor. Nu har dock sjukdomen krupit ner i åldrarna och det är idag oroväckande många ungdomar som drabbas. Vanliga orsaker till typ 2-diabetes är övervikt och fysisk inaktivitet.
Typ 1-diabetes bryter ofta ut redan i barn- eller ungdomen och har andra orsaker än typ 2-diabetes. Förutom dessa diabetestyper finns också flera mellanformer.
Oroande ökning av diabetes
Antalet människor som får diabetes ökar i en oroande takt. På drygt 30 år har antalet tredubblats så att 8,5% av världens befolkning hade diabetes 2014. De flesta av dessa har typ 2-diabetes. Diabetes är starkt kopplat till följdproblem som blindhet, njursvikt, hjärtattack, stroke och cirkulationsproblem som i värsta fall leder till att amputation blir nödvändigt. Därför är det av största vikt att komma åt grundproblemet och få stopp på diabetespandemin.3
I Sverige har cirka en halv miljon människor diabetes och av dem är det 85 till 90 % som har typ 2-diabetes. Dessutom har 10-15% prediabetes, ett förstadium med stor risk att utveckla typ 2-diabetes.4,5
Kroppen är bra på att reglera blodsockret
När kroppen fungerar som den ska är mängden glukos, eller socker, i blodet noga reglerad. Efter en måltid kommer glukos och andra kolhydrater från födan ut i blodet och där gör hormonet insulin att glukosen snabbt transporteras in i cellerna i framför allt muskler och lever. Glukos som inte just då behövs för cellernas energiförsörjning omvandlas och lagras i form av glykogen i muskler och lever för senare användning. När cellerna behöver mer glukos kan glykogenförråden lätt omvandlas till glukos igen med hjälp av hormonet glukagon. Både insulin och glukagon frisätts från bukspottkörteln.
Hjärnan har inget eget förråd av glukos eller glykogen. Därför är den beroende av att blodsockernivån som finns löst i blodet aldrig sjunker under en viss kritisk nivå. Hjärnans celler är dessutom genomsläppliga för glukos utan hjälp av insulin.
Ibland förklaras trötthet och dåligt humör med lågt blodsocker. Det är dock sällan anledningen eftersom kroppen normalt sett är väldigt bra på att hålla en normal blodsockernivå – men så är det inte för den som har diabetes.
Referenser:
3. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/diabetes
4. https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/