Diabeteskirurgins hälsoekonomi

Operationen kanske gör att andra vårdkostnader kan sparas in. När det gäller diabeteskirurgi kanske personen helt kan undvika diabetes och därigenom inte behöva några diabetesläkemedel. Även om sjukdomen ändå utvecklas så småningom har sannolikt risken minskat för komplikationer som annars skulle medföra kostnader för både sjukvård och läkemedel. Det är ju dessutom inte bara pengar som räknas. Personer som opereras får kanske bättre livskvalitet och lever kanske längre. Kanske kan de återgå till jobbet jämfört med att vara sjukskrivna. Vetenskapen som ägnar sig åt denna typ av frågor kallas hälsoekonomi.²⁰

I en svensk hälsoekonomisk studie har forskare tittat på magsäcksoperationer ur ett hälsoekonomiskt perspektiv med fokus på typ 2-diabetes. De använde sig av den stora svenska SOS-studiens patientmaterial. I den ingår patienter som gjorde en överviktsoperation i Sverige under åren 1987 till 2001. I kontrollgruppen finns personer med övervikt och fetma som behandlades med konventionella metoder för viktnedgång. Forskarna delade in patienterna i följande grupper: de med typ 2-diabetes, de med prediabetes och de med normala glukosvärden. Dessutom delades dessa tre grupper också in efter om personen opererades eller inte. Totalt ingick mer än 4000 personer. Efter 15 år kunde forskarna jämföra hur stora kostnaderna var bland de som opererats och de som fått konventionell behandling för respektive grupp avseende läkemedel, slutenvård, primärvård och sjukhusbaserad öppenvård.²⁰ 

Resultaten visade att det fanns mest att vinna på att operera personer med diabetes utifrån ett sjukvårdskostnadsperspektiv. Av dem som hade diabetes var vinsterna som störst för dem som nyligen fått diabetes, inom ett år före operationen. Läkemedelskostnaderna sjönk för de med prediabetes och särskilt för de med diabetes som opererades. För de med normala glukosvärden var läkemedelskostnaderna likartade oavsett om de opererades eller ej.
De totala kostnaderna för inläggning på sjukhus utslaget på 15 år var dock högre för alla tre grupper som hade opererats, vilket primärt drevs av inläggningstiden kopplad till operationen och eventuella komplikationer. Men man måste komma ihåg att under den tid dessa operationer utfördes, dominerade tekniken vertical-banded gastroplasty som inte används i Sverige längre. Med denna teknik var komplikationer vanligare och flera av patienterna i studien behövde opereras om med annan teknik under uppföljningen på 15 år.²⁰

I SOS-studien gjordes dessutom bara 11% av operationerna med titthålsteknik medan andelen år 2012 ökat till 97%. Detta är faktorer som på sikt gjorde kostnaderna i grupperna som opererats högre än vad man kan anta att de skulle bli om studien gjordes om på patienter som opererades nu, med moderna metoder som är särskilt lämpliga för personer med typ 2-diabetes.²⁰ 

Forskarna visar trots detta att de initiala kostnaderna för magsäckoperation av patienter med fetma och typ 2-diabetes uppvägs mot lägre kostnader för vård och läkemedel under de kommande 15 åren.²⁰

Socialstyrelsen skriver i sina riktlinjer för diabetesvård att kirurgi kan åstadkomma en kraftig och bestående viktminskning och dessutom få typ 2-diabetes att gå tillbaka, liksom att minska risken för hjärtinfarkt. Socialstyrelsen bedömer samtidigt att kostnaden för diabeteskirurgi är låg till måttlig per vunnet levnadsår jämfört med konventionell icke-kirurgisk behandling.¹⁹