Du är på väg att lämna diabeteskirurgi.se.
Diabeteskirurgi ger ökad livslängd
Personer med fetma och typ 2-diabetes kan efter diabeteskirurgi förvänta sig att leva mer än nio år längre än de som inte opererats. Detta visar en nyligen publicerad meta-analys med sammanlagt 175 000 deltagare.
I meta-analysen jämfördes överlevnadsdata för vuxna med fetma som genomgått viktreducerande kirurgi med motsvarande personer som fått konventionell överviktsbehandling. För dem som opererats var medianöverlevnaden 6,1 år (95 % CI 5,2-6,9) längre än för dem som inte gjort det. När samma jämförelse gjordes för personer med eller utan typ-2 diabetes var skillnaden ännu större, hela 9,3 års (95 % CI 7,1-11,8) ökad förväntad livslängd hos personer med diabetes efter kirurgi jämfört med kontrollgruppen. I metaanalysen är resultaten från 17 studier inkluderade.
Svårt att få säkra resultat för ovanliga händelser
Det finns ett starkt samband mellan högt BMI, eller i synnerhet bukfetma, och diabetes, hjärt-kärlsjukdom, vissa cancertyper och för tidig död. Olika metoder för viktkontroll används därför i strävan att minska kardiovaskulär risk hos överviktiga personer. En sådan är viktreducerande kirurgi, och flera studier har visat att det, förutom att leda till bestående viktminskning, också har goda effekter på metabola förändringar så som typ 2-diabetes och dyslipidemi. Att i en enskild studie däremot kunna visa eventuell effekt på långtidsöverlevnad är mycket svårt. För att visa statistiska skillnader mellan grupper för så ovanliga händelser som död skulle en sådan studie behöva vara mycket stor och pågå i flera decennier. Metastudien är därför värdefull eftersom den med sin sammanlagda uppföljningstid på 1,2 miljoner personår visar att personer som behandlats med viktreducerande kirurgi verkligen har en ökad förväntad livslängd jämfört med dem som behandlats på annat sätt. Risken att dö under uppföljningstiden oavsett orsak var halverad för personer som genomgått viktreducerande kirurgi jämfört med för personer som fått standardbehandling (49,2% hazard rate för död (95% CI 46,3-51,9)).
Flest extra levnadsår för personer med diabetes
Studien visade också att antalet patienter med typ 2-diabetes som behöver opereras för att undvika ett dödsfall på tio år var 8,4 (95 % CI 7,8-9,1) och 5,3 (95 % CI 4,9-5,8) för att undvika ett dödsfall på 20 år. För personer utan diabetes var motsvarande antal 29,8 (95 % CI 21,2-56,8) på tio års sikt och 19,0 (95 % CI 13,4-36,3) på 20 år sikt. Med hjälp av dessa siffror och antalet personer i världen med kraftig fetma och typ 2-diabetes samt antalet viktreducerande operationer som utförs idag, räknade författarna till studien ut att en ökning av antalet operationer med en procentenhet globalt skulle leda till mer än 5 miljoner fler levnadsår hos personer med typ 2-diabetes. Idag opereras endast 1 % av vuxna som uppfyller kriterierna för viktreducerande kirurgi.
Behöver inte tveka kring diabeteskirurgi
Författarna till studien sammanfattar sina resultat med att viktreducerande kirurgi hos vuxna med kraftig fetma, i synnerhet i kombination med typ 2-diabetes, signifikant minskar risken för en för tidig död av alla orsaker och ökar den förväntade livslängden. Med tanke på det relativt lilla antal operationer som behöver utföras för att undvika ytterligare ett dödsfall på tio år, menar de att vårdens beslutsfattare och läkare inte bör tveka att överväga diabeteskirurgi som behandlingsmetod.
Referens: Syn NL, Cummings DE, Wang LZ, et al. Association of metabolic-bariatric surgery with long-term survival in adults with and without diabetes: a one-stage meta-analysis of matched cohort and prospective controlled studies with 174 772 participants. Lancet. 2021 May 15;397(10287):1830-1841.
Svensk studie visar ökad livslängd efter överviktsoperation
En person med fetma som gör en överviktsoperation kan förvänta sig ett längre liv än en person med fetma som behandlas med konventionella metoder. Detta visar en uppföljning av den svenska SOS-studien (Swedish Obese Subjects).En person med fetma (BMI > 34 för män och BMI > 38 för kvinnor) som behandlas med konventionella metoder mot övervikt har i genomsnitt åtta år kortare livslängd än en person ur befolkningen i stort. Efter en överviktsoperation ökar den förväntade livslängden med tre år (95% CI 1,8 - 4,2) men är alltså fortfarande kortare än för personer i studiens referensgrupp där personer från den övriga befolkningen ingick. I denna grupp låg BMI i genomsnitt runt 25, det vill säga på gränsen mellan normal- och övervikt. De vanligaste dödsorsakerna hos de som opererats var kardiovaskulär sjukdom och cancer. I denna studie sågs dock ingen skillnad i ökad livslängd mellan personer med eller utan diabetes. Medianuppföljningstiden var 24 år för den opererade gruppen och 22 år för kontrollgruppen.
Fetman kan redan ha gjort skada.
Författarna till studien spekulerar i orsakerna till att personer i gruppen som opererats fortfarande har lägre förväntad livslängd än den allmänna svenska befolkningen. En möjlig orsak kan vara att BMI trots att det på sikt hamnar i genomsnitt 7 enheter lägre än innan operationen, ändå ligger högre än genomsnittet i befolkningen. En annan möjlig förklaring är att irreversibla fetmarelaterade processer som leder till ateroskleros eller mikrovaskulär sjukdom redan kan ha påbörjats.
Sedan de första operationerna i SOS-studien utfördes har operationsmetoderna ändrats en hel del. I SOS-studien var 18% av operationerna så kallad gastric banding, 69% vertical banded gastroplasty och 13% gastric bypass. Den sistnämnda metoden är den som dominerar idag.
Referens: Carlsson LMS, Sjöholm K, Jacobson P et al. Life Expectancy after Bariatric Surgery in the Swedish Obese Subjects Study. N Engl J Med. 2020 Oct 15;383(16):1535-1543.
