Du är på väg att lämna diabeteskirurgi.se.
Kost
Om man har prediabetes eller typ 2-diabetes kan man ofta påverka dessa tillstånd i positiv riktning genom att förändra sin kost. Så kallad medelhavskost för att minska mängden kolhydrater är bra, med mycket grönsaker och mindre rött kött. Den kost Folkhälsomyndigheten rekommenderar för alla, är bra även för diabetiker. Frukt ska man dock vara lite försiktig med om man har prediabetes eller typ 2-diabetes eftersom det innehåller en hel del fruktsocker. Man ska också försöka minska sitt fettintag.21
- mer frukt och grönsaker – gärna minst 500 gram om dagen.
- fisk och skaldjur – gärna 2–3 gånger per vecka.
- byt till fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
- välj rapsolja eller flytande matfetter istället för smör och margarin.
- välj magra mejeriprodukter – gärna osötade och berikade med D-vitamin.
- mindre rött kött och chark – gärna mindre än 500 gram per vecka.
- mindre salt – men använd salt med jod.
- mindre socker – minska särskilt på söta drycker

Fysisk aktivitet
Om man vet att man har prediabetes, det vill säga blodsockervärden som är något förhöjda, har man mycket att vinna på att göra livsstilsförändringar för att hindra att tillståndet blir värre och övergår i typ 2-diabetes. Då gäller det till exempel att försöka bli mer fysiskt aktiv. Folkhälsomyndighetens rekommendationer innebär att personer över 18 år bör vara fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan. Då ska intensiteten vara minst måttlig vilket innebär att puls och andning ökar. Om man ägnar sig åt mer intensiv träning ska den vara minst 75 minuter i veckan.21,22
För att klara 150 minuter per vecka av måttlig aktivitet krävs faktiskt inte mer än en halvtimmes rask promenad fem gånger i veckan!

Viktnedgång
Att gå ner i vikt för den som är överviktig har visat sig effektivt för att motverka typ 2-diabetes. Viktnedgången bör vara minst 5 procent för att ha effekt. Att förändra sin kost så att den innehåller mindre energi och mindre kolhydrater samtidigt som man ökar sin fysiska aktivitet är vägar att nå detta.
Att gå ner i vikt och att sedan bibehålla den lägre vikten har dock visat sig vara svårt. Därför går de flesta som går ner i vikt dessvärre upp igen. Vad det beror på vet man inte helt säkert. Att det kan vara svårt att hålla sig till nya ätbeteende och nya matvanor spelar så klart roll, men det verkar inte vara den enda förklaringen. Fysiologiska mekanismer i den förändrade fettväven som motverkar viktnedgång tycks spela roll. När man går ner i vikt genom att minska sitt kaloriintag förändras också tarmens hormonella signalering vilket leder till ökad hunger och aptit.
Enligt beräkningar försöker 42 % av jordens befolkning gå ner i vikt.23
Referenser:
21. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/
22. Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen 2018.
23. Santos I, Sniehotta FF, Marques MM et al. Prevalence of personal weight control attempts in adults: a systematic review and meta-analysis. Obes Rev. 2017 Jan;18(1):32-50.